hatarallasombloggar

Introdito:  ser någon gå ett par hundra meter bort, tycker jag känner igen hans rangliga stil och tittar mer i himlen än vad han tittar vart han går. Han kan lätt uppfattas som väldigt ’’borta’’ från den värld vi lever i. Men så är också fallet. Björtan är han som tävlar i antalet spelande dygn i streck på dator / tv-spel.  Vi snackar inte timmar vi gäspar dygn vid hans sjuka tvspelande.  Ett beroende som ändas kan botas genom att  en ny version av spelet släpts han spelar. Björtan väntade på Quake när vi andra knappt lärt oss doom.  Han fuskade första gången han spelade Monopol.  Han vet fortfarande inte hur man gör en vanilj milkshake. Så nu har ni en klar och tydlig bild hur han är.

Allt som skrivs med (.....) så använder jag mig av en hes fylle röst.

Jag ser honom alltså på stan knallandes till tåget, jag tar upp jacobs mobil som han inte har nummret till. Samtidigt som han svarar går han på tåget och svarar:

äääh wow-Daniel.

(Gå inte på tåget)

Varför inte då? Vem är det?

(Gå inte på tåget, gör det inte)

Är det putte ? eller vem är det?

(Kom till pressbyrån, jag väntar på dig där, kom hit) Samtidigt ser jag björtan gå av tåget och gå mot pressbyrån, samtidigt som tåget åker mot stockholm.

Vart ska jag gå nu?

(Gå fram till frukten)

Jag står här nu

(köp en banan och kom ut till tågen igen)

Björtan kommer ut till Pendeltågen, där står jag,pontus,jacob och garvar åt björtan som kommer ut med en banan i handen och blåsningen är genomförd. Björtan är förtvivlad för han skulle med tåget hem för han skulle dra och handla på willys. Snäll som man är skjutsade jag den dumma jäveln. Här slutar historien om Björtan aka Daniel Landegren.

Säkert inte ett ord som är rätt men det bjuder jag på!